Detta har i och för sig inget med So och göra

En början på en liten berättelse jag har skrivit.

Hon kände sig också pånyttfödd och starkare. När hon passerade barriären somnade hon direkt och det kändes som om hon slog emot något hårt.

Thea vaknade nästa morgon av att hennes näsa kliade något fruktansvärt.

Hon satte sig upp i sängen och såg hela hennes rum täckt i dam och hennes kläder var i-hoppackade i kassar. Hon gick trött och förvirrad fram till kassarna och rotade fram en lämplig klädsel för skoldagen. Hon hörde sina föräldrar snarka inne på sitt rum. Hon log lite för sig själv. Hon gick till köket för att ta fram hennes skollunch.

Men där var ingen lunch i kylskåpet. Hon slog sig i pannan, detta var första gången hennes mamma glömt fixa mat till henne. Thea kollade fundersamt runt. Det var rätt så stökigt i huset. Det brukade aldrig vara stökigt. Något måste ha hänt. Alla tankar kom en efter en och Thea glömde bort tiden. Hon kollade hastigt på klockan och blev plötsligt stressad. Hon fick snabbt bre några mackor och borsta tänderna, sminka sig och kamma sitt mörkbruna långa hår och gå ut till garaget där hon hade sin moped. Men hennes moppe var borta. Nu började hon bli lite irriterad. Hon gick in i köket och skrev ett meddelande till sina föräldrar. 

• Var är min moped?
• Ring mig, jag kan köpa med middag hem

/ Thea

Thea tog 200 spänn och sin mammas busskort som låg i hennes mammas jacka. Sen sprang hon ut till busshållplatsen. Bussen var precis på väg att köra men stannade när Thea ropade och sprang ikapp den. Hon sprang ganska fort, fortare än vanligt. Hon hade inte tagit skolbussen på flera veckor men det kändes ändå konstigt att alla elever som åkte med bussen stirrade på henne när hon gick på. Som om dem inte visste vem hon var. Thea satte sig ner på närmsta lediga plats och tog fram mobilen. Thea hörde att alla viskade där bak, hon hörde vad dem viskade. Dom viskade om Thea.

-         Hon liknar ju Thea på pricken!

-         Ja, vem är hon? 

-         Ska hon börja på vår skola? 

-         Är inte det Thea?

-         Är du dum? Det är ju omöjligt!

Thea lyssnade chockat men intresserat på. Dem viskade väldigt lågt men Thea hörde vad dem sa, hennes hörsel hade blivit starkare. Bussen stannade precis utanför skolan. Thea klev av och gick mot niornas ingång till skolan. Hon såg sina kompisar inne i hallen, men de såg lite annorlunda ut, lite längre hår, Galileia såg lite smalare ut och hon var mycket solbränd. Hugo hade färgat håret i lila slingor och även han såg smalare ut, eller han såg benig ut, som om han hade svultit sig själv. Det kändes som om allt var förändrat. Thea fick plötsligt en känsla, en känsla som gjorde henne osäker. Osäker på om det var Hugo Och Galileia som stod och pratade utan att ge ett skratt ifrån sig eller ens le. Hon kände sig utanför, som om hon aldrig skulle kunna gå fram och krama, eller skratta med hennes två bästa vänner i hela världen igen. Hon skakade av sig känslan. Dom kanske stod och snackade om något alvarligt helt enkelt, även det hände ibland.  Det började regna så Thea drog kapuschongen över huvudet.

Hon kom in i hallen utan att säga ett ord. Hon gick fram till sitt skåp som var precis bredvid där Hugo stod. Thea började sakta låsa upp det med sin kombination när hon kände en hand hålla henne hårt på hennes axel och drog ner henne på golvet. Hon hörde Hugos röst nästan ryta ” rör inte det här skåpet, fattar du det ”! Hon kollade ner i marken. Tårar började sippra fram i ögonvrårna. Vad hade hon gjort för fel? Vad hade hon gjort för att bli utskälld och ner puttad av Hugo? Killen som alltid log, killen som aldrig blev arg eller ledsen. Hon hörde Galileia skrika åt henne ” om du inte sticker här ifrån nu så…”, längre han hon inte. Man hörde snyftningar och en gråtfärdig röst avsluta meningen ”… så slår vi ner dig” Thea ställde sig upp på darrande ben fortfarande kollande ner i marken med kapuschongen över huvudet.  

-         Vad har jag gjort för fel? 

Galileias snyftningar slutade och Hugos aggressiva andetag slutade. 

Thea kollade upp på sina två bästa vänner med tårar rinnande ner från kinderna.

- Vad har jag gjort för att få mitt rum upp och ner vänt, stressa hela morgonen, varit samtalshuvudämnet på bussen för att min moped är borta och sen komma hit i ösregn och blir skriken åt och ner puttad av mina två bästa vänner !?